Ciklider.se

Pseudotropheus lanisticola

Boulenger, 1899
Pseudotropheus lanisticola Foto: Michael Persson
Pseudotropheus lanisticola.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

8 cm
200 liter
Livskraftig (LC)

Etymologi

Metria (grek.) = genomsnittlig/anspråkslös + clima (grek.) = sluttande. Artnamnet livingstonii: efter den skotske missionären och upptäcktsresanden David Livingstone.

Handelsnamn och synonymer

Pseudotropheus livingstonii, Metriaclima livingstonii, Pseudotropheus lanistocola, Tilapia livingstonii.

Storlek

Hanar blir upp till omkring 8 centimeter, i de flesta populationerna är maxstorleken dock bara 6-7 centimeter. Honorna några centimeter mindre.

Foder

I sin naturliga miljö söker den sin föda i bottensedimentet som den silar genom gälarna i jakt på något ätbart. I akvarium med kraftigt foder har den en tendens att lätt bli överviktig och få väldigt onaturliga kroppsproportioner.

Akvarium

Akvariet bör vara minst 100 centimeter långt och rymma 200 liter.

Biotop

Förutom vid lek lever den vid sandbottnar med tomma skal från Lanistes nyassanus-snäckan, som används som gömställen. I samband med leken söker den sig till klippbiotopen.

Lek

Munruvare med en normal kullstorlek på mellan 20 och 30 yngel. Den har kortare ruvningstid än andra ciklider från Malawisjön, cirka 16 dygn. Det beror antagligen på att arten använder de tomma snäckskalen som skydd för sina yngel, och därför inte behöver skydda dem i munnen lika länge som andra arter.

Utbredning

Förekommer i hela Malawisjön och i Malombesjön.

Övrigt

Pseudotropheus lanisticola kallas ofta felaktigt för snäckskalslekande ciklid men leken sker oftast i klippbiotopen. Däremot använder arten de tomma snäckskalen som som skydd, och den lever i miljöer där det finns tillgång till tomma snäckskal. Länge ansågs att arten var synonym med Pseudotropheus livingstoni men det finns skillnader i både storlek och beteende mellan arterna.
Pseudotropheus lanisticola.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia