Cyathopharynx furcifer

Boulenger, 1898
Cyathopharynx furcifer ”Orange cap”, Kasanga hane.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: Tanganyikaciklider

Max storlek: 22 cm

Minsta akvarievolym: 600 liter

Temperatur: 23 – 26 °C

pH: 7.7 – 9.2

Rödlistning: Livskraftig (LC)

Etymologi (vad betyder namnet)

Cyathopharynx sammansatt av latinets cyathus och grekiskans pharynx som betyder slev och svalg, vilket syftar på svalgtändernas form. Furcifer från latinets furca och fero som betyder tvåuddig gaffel och bära, vilket syftar på artens kluvna stjärtfena.

Handelsnamn och synonymer

Featherfin cichlid, Paratilapia furcifer, Cyathopharynx furcifera.

Storlek

Blir upp till 22 centimeter, honorna några centimeter mindre än hanarna.

Foder

Den naturliga födan består huvudsakligen av växtplankton. I akvarium är räkmix med en hög andel ärtor/spenat och torrfoder avsett för växtätande fiskar exempel på lämpliga foder.

Akvarium

Behöver ett akvarium på 600 liter eller större med stor bottenyta inrett med ett finkornigt bottenmaterial.

Biotop

Lever i övergångszonen mellan klippor och sandbottnar.

Lek

Hanarna är territoriella i samband med lek. De bygger stora kraterbon av sand uppe på klippor, så kallade ”bowers”. Bona är omkring 50 centimeter i diameter och upp till 20 centimeter höga. Hanen lockar en hona till sitt bo där leken sker på vanligt munruvarmanér. Honan munruvar i drygt 3 veckor och normal kullstorlek är mellan 20 och 35 yngel.

Utbredning

Förekommer runt stora delar av Tanganyikasjön, i den norra delen av sjön är utbredningen oklar eftersom den ofta förväxlats med Cyathopharynx foae.

Övrigt

Cyathopharynx furcifer vill inte ha allt för tufft sällskap i akvariet, samtidigt kan den gå hårt åt sandciklider. Cyprichomisar är lämpliga medinvånare. Den är mycket nära besläktad med Cyathopharynx foae.
Cyathopharynx furcifer ”Orange cap”, Kasanga hane.
Foto: Michael Persson
Cyathopharynx furcifer hane med lekkrater vid Isanga.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia