Ciklider.se

Cyathopharynx foae

Vaillant, 1899
Cyathopharynx foae Foto: Peter Andersson
Cyathopharynx foae, ”Cabago copper”.
Foto: Peter Andersson

Snabbfakta

22 cm
600 liter
Ej bedömd (NE)

Etymologi

Cyathus(latin)= slev + pharynx(gr.)= svalg, syfter på svalgtändernas form. Artnamet efter Edouard Foa som samlade in typexemplaren för arten.

Handelsnamn och synonymer

Cyathopharynx sp.”furcifer dark”, Ectodus foae, Cyathopharynx grandoculius.

Storlek

Hanen kan bli upp till omkring 22 centimeter, honan är betydligt mindre och slankare.

Foder

Den naturliga födan består till största delen av kiselalger.

Akvarium

Behöver gott om plats och stor bottenyta. Akvariet bör inte vara under 600 liter så att jagade och stressade fiskar kan komma undan.

Biotop

Hittas i övergångszonen mellan klippor och sandbotten, på djup mellan 3 och 20 meter.

Lek

Det måste finnas flera honor till hanen för att inte honorna ska bli alltför stessade i akvariet. Hanen bygger bon av sand uppe på toppen av klippor, sedan lockar han ivrigt honorna till sitt bo. Honorna lever i grupper i öppet vatten. När en hona väl har lockats till boet går leken till som vanligt för sandlevande munruvare.

Utbredning

Förekommer på ett flertal platser runt Tanganyikasjön i olika geografika varianter.

Övrigt

Cyathopharynx foae är mycket nära besläktad med Cyathopharynx furcifer. Äggfläckarna sitter längst ute på hanens utdragna bröstfenor. Fullt utfärgad är hanen en riktig juvel i akvariet. Vildfångade hanar tappar lätt färgen i akvariet, däremot brukar odlade fiskar färga ut tidigt.
Cyathopharynx foae, ung hane.
Foto: Michael Persson
Cyathopharynx foae, ung hane.
Foto: Michael Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia