Altolamprologus compressiceps

Boulenger, 1898
Altolamprologus compressiceps, Kalambo hane.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 15 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Altolamprologus compressiceps beskrevs ursprungligen som Lamprologus compressiceps av George Albert Boulenger år 1898. Däremellan var den placerad i släktet Neolamprologus. Det finns ett flertal handelsnamn på olika geografiska variander som ”Yellow compressiceps”, ”Gold head compressiceps”, ”Zaire gold compressiceps” och ”Mandarin”.

Vad namnet betyder

Altolamprologus är sammansatt av latinets ”altus” (hög) och Lamprologus som är det ursprungliga släktet. Det refererar till att arterna i släktet har en hög kroppsform. Artepitetet compressiceps kommer från latinets ”compressus” (sammanpressad) och ”ceps” (huvud), vilket syftar på artens sammanpressade huvudform.

Utbredning

Arten förekommer över hela Tanganyikasjön. Typmaterialet för artens vetenskapliga beskrivning samlades in vid Kinyamkolo (nuvarande Mpulungu) i Zambia.

Storlek och utseende

Största storleken för hanar av Altolamprologus compressiceps är omkring 15 centimeter, honan uppnår i regel inte mer än knappt 2/3 av hanens storlek. Arten är känd för sin från sidorna kraftigt sammanpressade form, vilket gör det möjligt för fisken att ta sig in i mycket små sprickor och grottor. Huvudet är också komprimerat, och till skillnad från den närbesläktade Altolamprologus calvus har den fjäll på huvudet. Kroppen har ett mönster av vertikala band, och det finns flera tydliga geografiska varianter med olika färgkombinationer. Det finns inga tydliga könsskillnader förutom den storleksmässiga och att hanar ofta har starkare färger än honorna.

Foder

I sin naturliga miljö är Altolamprologus compressiceps en specialiserad rovfisk som livnär sig på fiskyngel och små kräftdjur, som räkor. Tack vare sin smala kroppsform kan arten nå byten som gömmer sig i trånga klippskrevor. I akvarium accepteras de flesta foder men fodret bör anpassas till dess naturliga kostvanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix och torrfoder med högt proteininnehåll samt frysfoder som mysis, krill och musselkött.

Naturlig miljö

Den lever vid klippiga kuster på djup mellan 1 och 15 meter. Denna miljö är rik på grottor och sprickor som fungerar som skydd och jaktmarker för arten. Altolamprologus compressiceps lever ofta parallellt med de andra arterna i släktet.

Akvarium

För att hålla Altolamprologus compressiceps rekommenderas ett akvarium på minst 250 liter för ett par. För att hålla fler individer eller tillsammans med andra arter krävs ett större akvarium. Inredningen bör bestå av rikligt med stenar som skapar grottor och sprickor, vilket efterliknar artens naturliga miljö. Detta är särskilt viktigt vid lek, eftersom honorna behöver trånga grottor där de kan söka skydd.

Lek

Det är en parbildande substratruvare som leker i trånga klippskrevor. I akvarium fungerar lite större snäckskal från havssnäckor bra som lekgrottor. Honan väljer en lekgrotta med en ingång stor nog för henne att komma in, men för liten för hanen som befruktar äggen utifrån. Äggen kläcks efter cirka 10 dagar, och kullstorleken kan uppgå till 200 yngel. Honan vårdar ägg och larver inne i grottan medan hanen skyddar reviret.

Allmänt

Altolamprologus compressiceps är en fredlig ciklid trots sin imponerande storlek och rovfiskkaraktär. Den kan hållas tillsammans med mindre arter, förutsatt att dessa inte är så små att de riskerar att bli uppätna. Lämpliga sällskapsfiskar är arter med olika form och färg för att minimera aggressioner.
Altolamprologus compressiceps, den sammanpressade huvudformen har gett arten dess namn.
Foto: Michael Persson
Altolamprologus compressiceps, (fire fin).
Foto: Niclas Olausson
Altolamprologus compressiceps, Chaitika hona.
Foto: Rasmus Pedersen
Altolamprologus compressiceps, hona.
Foto: Niclas Olausson
Altolamprologus compressiceps, (gold head).
Foto: Peter Andersson
Altolamprologus compressiceps, (fire fin).
Foto: Niclas Olausson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia