Ciklider.se

Placidochromis sp. 'jalo'

Artbeskrivning skriven av Johan Persson
Placidochromis sp. "jalo"
Placidochromis sp. ’jalo’, par.
Foto: Johan Persson

Snabbfakta

12 cm
250 liter
Ej bedömd (NE)

Etymologi

Handelsnamn och synonymer

Otopharynx heterodon ”jalo”.

Storlek

Hanen cirka 12 centimeter och honan ett par centimeter mindre.

Foder

Räkmix, mysis, flingor eller pellets av god kvalitet.

Akvarium

Bör nog inte vara mindre än 250 liter för en grupp på 2 hanar och 3-4 honor. Går att hålla parvis i något mindre akvarium med andra ganska lugna malawiciklider, såsom aulonocaror.

Biotop

I övergångszonen mellan klipprev och sedimentrika bottnar.

Lek

Ganska lätt att få i lek vid rätt utfodring och bra vattenkvalitet. Antalet yngel per kull är omkring 25 stycken. Ynglen verkar känsligare för vattenkvaliteten än de flesta andra sorters malawiyngel.

Utbredning

Placidochromis sp. ’jalo’ återfinns bara kring Jalo Reef vid Nkotakhota på Malawisjöns östra kust.

Övrigt

En art som genom sin färgsättning klart och tydligt visar trivsel och sinnesstämning. Vid vattenbyten, och veckan innan leken äger rum är hanen otroligt vacker och färgerna är svåra att beskriva i ord. Grundfärgen är blå och tonar successivt under mittlinjen till grönblått. Hela huvudet är kraftigt grönskimrande och det diagonala strecket genom ögat är markerat svart. De vertikala banden på hanen är en gnistrande kombination av lila, rosa, blått och svart.


Placidochromis sp. ”jalo” är en förföljande födosökare som är snabbt framme om någon annan fisk rotar i botten. För att kunna studera detta beteende på bästa sätt bör man använda sand eller mycket finkornig grus som bottenmaterial.


En fisk som av många anses vara en av de allra vackraste cikliderna från Malawisjön. Importeras bara sporadiskt, och i litet antal.
Placidochromis sp. ’jalo’, hane.
Foto: Johan Persson
Placidochromis sp. ’jalo’, hona.
Foto: Johan Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia