Julidochromis marksmithi
Burgess, 2014
Julidochromis marksmithi, Kipili.
Foto: Michael Persson
Snabbfakta
Grupp: Tanganyikaciklider – Lamprologini-gruppen
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 150 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Handelsnamn och synonymer
Julidochromis marksmithi beskrevs formellt av Burgess år 2014. Tidigare användes det provisoriska namnet Julidochromis sp. ’regani kipili’. Inom akvariehobbyn kallas den ibland ”Kipiliregani” och ”Julidochromis regani”.
Vad namnet betyder
Julidochromis kommer från släktets likhet med saltvattensfisken ”juldini”, sammansatt med ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis.
Artepitetet marksmithi hedrar Mark Smith, som hjälpte till att samla in exemplaren som användes för den vetenskapliga beskrivningen av arten.
Utbredning
Artens utbredning är begränsad till kuststräckan mellan Kasoje och Fulwe Rocks vid Tanganyikasjöns sydöstra kust i Tanzania, men är vanligast i området kring Kipili. Artens typlokal är Kerenge Island vid Tanzanias kust.
Storlek och utseende
Julidochromis marksmithi blir upp till 12 centimeter. Hanen är ofta lite kortare än honan, annars finns det inga tydliga könsskillnader. Kroppsfärgen är mustigt gul med tre svarta horisontella linjer utmed kroppen, varav den översta bryts mitt på ryggen. Fenorna kantas med blått.
Foder
Artens naturliga föda består främst av ryggradslösa djur som plockas bland ”aufwuchs” (en matta av alger och mikroorganismer). I akvarium bör den ges varierat foder med högt proteininnehåll, som räkmix med stor andel räkor och fisk, torrfoder anpassat för karnivorer (köttätande fiskar) samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis. För att förstärka artens gula färg rekommenderas foder rikt på karotenoider.
Naturlig miljö
Arten naturliga livsmiljö är bland klippor och stenar i anslutning till sandbottnar, oftast på grunt vatten ner till 10 meters djup.
Akvarium
Ett akvarium för Julidochromis marksmithi bör rymma minst 150 liter. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial, och rikligt med stenformationer som bildar många skrevor och gömställen eftersom fisken föredrar skyddade miljöer.
Lek
Arten är en parbildande substratruvare som leker i trånga grottor. Äggen som normalt uppgår till mellan 40 och 60 stycken fästs grottans tak. Honan vårdar ägg och larver inne i grottan medan hanen ombesörjer skyddet av det yttre reviret. Äggen kläcks efter 2 – 3 dygn och är frisimmande efter 5 dygn. Den odlas bäst i ett separat odlingsakvarium med ett par, i ett sällskapsakvarium brukar inte så många yngel klara sig.
Allmänt
Julidochromis marksmithi är en av de vackrast färgade Julidochromis-arterna med sin klargula färg och neonblå kanter på fenorna. Den är aggressiv mot artfränder och behöver ett väl inrett akvarium med många grottor och gömställen. Det rekommenderas att börja med en grupp på 4-6 individer för att låta dem bilda par naturligt. När ett par väl är etablerat avlägsnas de andra individerna, om det inte finns tillräckligt med plats i akvariet för alla. Exempel på lämpligt sällskap är fredliga arter av Neolamprologus eller Altolamprologus.
Arten ansågs tidigare vara en lokal variant av Julidochromis regani, men blev beskriven som en egen art år 2014.
Julidochromis marksmithi.
Foto: Kjell Fohrman
