Maylandia sp. 'mbweca'

Maylandia sp. ’mbweca’.
Foto: Kevin Bauman

Snabbfakta

Grupp: MalawicikliderMbuna-gruppen
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 300 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.5 –
8.5
Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Maylandia sp. ’mbweca’ är ett provisoriskt namn som används i väntan på att arten ska beskrivas vetenskapligt. Andra namn som har använts är Metriaclima sp. ’mbweca’ och Cynotilapia sp. ’mbweca’. Inom akvariehobbyn förekommer ibland namnet ”Green Afra”.

Vad namnet betyder

Släktnamnet Maylandia hedrar den tyske iktyologen Hans Joachim Mayland (1928-2004). Handelsnamnet ’mbweca’ är en geografisk referens till fyndplatsen Mbweca Rock.

Utbredning

Arten har en mycket begränsad utbredning och förekommer bara vid ett fåtal lokaler såsom Mbweca Rock, Cobwe och kring Mara Point i sjöns södra delar. Denna begränsade geografiska spridning bidrar till artens sällsynthet inom hobbyn.

Storlek och utseende

Detta är en relativt liten mbuna där hanarna normalt blir omkring 12 cm, medan honorna stannar vid cirka 9 cm. Kroppsformen är långsträckt och något tillplattad från sidorna, vilket är typiskt för släktet Maylandia.

Hanarna har en blå grundfärg prydd med mörkare, vertikala ränder. Många individer får distinkta gröna eller gulaktiga toner på kroppssidorna, vilket gett upphovet till handelsnamnet ”Green Afra”. Ryggfenan skiftar i blått till gråblått, och analfenan pryds av äggfläckar i gult eller orange. Färgerna intensifieras markant under lekperioden.

Honorna och ungfiskarna är betydligt mer diskreta i sin framtoning, oftast med en beige till mörkbrun kroppsfärg. Det finns ingen rapporterad geografisk variation, men fiskarnas färgteckning kan variera något beroende på individens humör och status i gruppen.

Foder

Maylandia sp. ’mbweca’ är huvudsakligen en växtätare sin naturliga livsmiljö, Den betar den tunna biomattan på stenar och klippor som består av alger och mikroorganismer, så kallad ”aufwuchs”. Den äter även plankton när tillfälle ges.

I akvarium är räkmix ett bra basfoder, men de flesta foder accepteras. Det är bäst att ge foder med en hög andel vegetabiliskt innehåll. Exempel på lämpliga foder är räkmix med tonvikt på ärtor eller torrfoder anpassat för herbivorer (växtätande fiskar). Detta kan ibland kompletteras med frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

I sin naturliga livsmiljö lever Maylandia sp. ’mbweca’ i övergångszonen mellan steniga och sandiga bottnar på grunt vatten, vanligtvis på djup mellan 2 och 20 meter.

Akvarium

För att hålla denna art rekommenderas ett akvarium på minst 250–300 liter, gärna med en längd på minst 120 centimeter för att ge utrymme åt revirhävdande hanar. Inredningen bör bestå av rikligt med stenar som bildar grottor, skrevor och naturliga avgränsningar.

Bottenmaterialet bör vara fin sand, eftersom arten naturligt silar sand och gräver lekgropar. En relativt stark belysning är fördelaktig då den främjar algtillväxt på stenarna som fiskarna uppskattar att beta av.

Lek

Maylandia sp. ’mbweca’ är en maternell munruvare där honan ensam tar hand om avkomman. Parningen föregås av att hanen, som blir intensivt färgad, lockar honan till sitt revir genom vibrerande rörelser. Leken sker ofta direkt på sandbotten eller mot en slät sten. Honan lägger äggen och plockar genast upp dem i munnen. Hanen visar sedan upp sin analfena med äggfläckar; när honan försöker plocka upp dessa ”falska ägg” släpper hanen sin mjölke och befruktar äggen inne i honans mun.

Kullen består vanligtvis av 20–40 ägg som honan ruvar i munnen under cirka 21 dagar. Under denna period äter honan ingenting. När ynglen släpps ut är de fullt utvecklade och kan genast äta nykläckt artemia eller finfördelat torrfoder. För att maximera överlevnaden kan honan flyttas till ett separat akvarium efter drygt två veckors ruvning, där hon får släppa ut ynglen i lugn och ro. I huvudakvariet rekommenderas en haremstruktur med en hane och minst 3–4 honor för att sprida hanens intensiva uppvaktning.

Allmänt

Detta är en revirhävdande art med temperament. Hanarna kan vara aggressiva, särskilt under lekperioderna, medan honorna är lugnare. För att dämpa aggressionen i akvariet är det ofta en god strategi att hålla en något högre befolkningstäthet, förutsatt att filtreringen är tillräckligt dimensionerad. Detta gör det svårare för enskilda hanar att dominera stora revir.

Lämpligt sällskap är andra robusta mbunas, men undvik arter med snarlik färgsättning för att minska aggressioner och risken för hybridisering. Maylandia sp. ’mbweca’ är en charmig och vackert färgad art.
Maylandia sp. ’mbweca’.
Foto: Kevin Bauman
Maylandia sp. ’mbweca’.
Foto: Kevin Bauman