Haplochromis polli

Thys van den Audenaerde, 1964
Haplochromis polli.
Foto: Robin Hedström

Snabbfakta

Grupp: Västafrikanska ciklider
Max Storlek: 11 cm
Minsta akvarievolym: 150 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 6.5 –
8.0
Sårbar (VU)

Handelsnamn och synonymer

Haplochromis polli beskrevs vetenskapligt av Dirk Thys van den Audenaerde år 1964. Den var under en period placerad i släkte Ctenochromis.

Vad namnet betyder

Haplochromis är sammansatt av grekiskans ”haploos” (enkel), och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Artepitetet Polli hedrar den belgiske iktyologen Max Poll (1908-1991).

Utbredning

Artens utbredning är koncentrerad till den nedre delen av Kongofloden mellan Pioka till Pool Malebo (nuvarande Stanley Pool), inom det som idag är Demokratiska republiken Kongo. Den har också rapporterats från området kring Kwamouth längre uppströms. Typexemplaren för artens vetenskapliga beskrivning samlades in vid Pool Malebo.

Storlek och utseende

Haplochromis polli är en medelstor ciklid som i sin naturliga livsmiljö sällan blir större än 8–10 cm. I akvarium med god tillgång på foder kan de bli upp mot 11 cm. Kroppsformen är strömlinjeformad, byggd för möjliga motstånd i strömmande vatten. Färgsättningen är subtil i silvergrått till olivbrunt, med mörkare tvärband eller fläckar som ger ett utmärkt kamouflage bland stenarna på flodbotten.

Den utseendemässiga könsskillnaden är tydlig hos vuxna individer; hanarna är större och utvecklar en metallisk lyster i blått eller grönt, särskilt på fenorna under lekperioden. Honorna behåller en mer dämpad färgskala, vilket är typiskt för många munruvande arter där honan behöver undgå upptäckt.

Foder

I naturen livnär sig främst livnär sig Haplochromis polli främst på små ryggradslösa djur. Menyn består av insektslarver, kräftdjur och andra småkryp som den plockar från stenytor och bottensedimentet. I akvarium bör den erbjudas en proteinrik men balanserad diet. En varierad kost är nyckeln till friska fiskar med starka färger. Lämpligt foder är högkvalitativt torrfoder, gärna sjunkande granulat, varvat med fryst foder som artemia, cyclops och mysis. Räkmix är också ett utmärkt foder.

Naturlig miljö

Arten lever i turbulenta vatten där bottenstrukturen domineras av stora stenblock, klippskrevor och partier av grus och sand. Vattnet i dessa forsar är ständigt i rörelse, vilket innebär extremt höga syrenivåer. Vattenkemin i nedre Kongofloden är oftast neutral till svagt basisk med ett pH mellan 6,8 och 7,8, och temperaturen varierar mellan 24 och 27ºC. Den är skicklig på att utnyttja strömmen och hittar ofta viloplatser i lä bakom stenar, för att sedan snabbt göra utfall i det öppna vattnet för att fånga föda.

Akvarium

För att återskapa en miljö där Haplochromis polli trivs rekommenderas ett akvarium på minst 150 liter. Inredningen bör bestå av rikligt med stenar som bildar grottor och naturliga gränser, vilket låter fiskarna etablera revir och komma undan blicken från dominanta individer. Bottenmaterialet bör vara sand eller fint grus. Det är viktigt god vattencirkulation. Kraftiga cirkulationspumpar bör användas för att simulera flodens strömmar och säkerställa en hög syresättning. Samtidigt är det viktigt att inredningen skapar lugnare zoner där fiskarna kan vila.

Lek

Arten är en maternell munruvare. Den dominanta hanen väljer ut en lekplats, ofta en slät sten eller en grävd grop i sanden, och till sig honor med utspända fenor och darrande rörelser. Själva leken sker genom att paret cirklar runt varandra och honan plockar upp äggen i munnen omedelbart.

Hon ruvar sedan kullen i cirka tre veckor. Under denna tid äter hon inget eller mycket lite. När ynglen är färdigutvecklade släpps de ut, men kan vid fara snabbt söka skydd i moderns mun igen under den första tiden. För att maximera överlevnaden hos ynglen kan man flytta den ruvande honan till ett separat akvarium när hon gått ungefär två veckor, så att hon kan släppa ut sina ungar i lugn och ro utan hot från andra fiskar.

Allmänt

Haplochromis polli trivs bäst i grupp med en hane och flera honor. Även om hanarna är revirhävdande är inte arten särskilt aggressiv jämfört med många andra afrikanska ciklider. Den fungerar utmärkt i ett sällskapsakvarium med andra robusta fiskar som uppskattar strömmande vatten, exempelvis kongotetror eller andra flodlevande ciklider som Steatocranus. Man bör dock undvika att hålla dem med alltför veka eller långsamma fiskar som kan stressas av den höga aktiviteten och vattenrörelsen i akvariet. Arten är en skicklig hoppare så det är viktigt med tätslutande täckglas.