Cyphotilapia gibberosa

Takahashi & Nakaya, 2003

Cyphotilapia gibberosa från Moba i Demokratiska Republiken Kongo.

Foto: Tomas Hytting

Snabbfakta

Grupp: Tanganyikaciklider – Övriga

Max Storlek: 40 cm

Minsta akvarievolym: 600 liter

Temperatur: 23 –

26 °C

pH: 7.7 –

9.2

Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Cyphotilapia gibberosa beskrevs vetenskapligt av Takahashi och Nakaya år 2003. Tidigare har arten setts som geografiska varianter av Cyphotilapia frontosa. Inom akvariehobbyn används ofta olika namn som exempelvis ”5-bandad frontosa” och ”Blå Zaire”.

Vad namnet betyder

Släktnamnet Cyphotilapia är sammansatt av grekiskans ”cyphos” (böjd eller puckel), och Tilapia, ett ciklidsläkte. Artepitetet gibberosa är en latinisering av ordet ”gibber”, som betyder puckelryggig. Detta syftar på den markanta fettknöl, eller pannpuckel, som arten utvecklar på pannan.

Utbredning

Utbredningen för Cyphotilapia gibberosa är begränsad till den södra halvan av Tanganyikasjön. Arten förekommer i kustnära områden söder om Myako på östkusten och Kilewa Bay på västkusten. Typmaterialet för artens vetenskapliga beskrivning samlades in på 34 meters djup vid Kasenga i den södra änden av sjön.

Den närbesläktade Cyphotilapia frontosa förekommer i den norra halvan. Det finns övergångszoner i sjöns centrala delar där båda arterna förekommer tillsammans, vilket indikerar en potentiell hybridiseringszon.

Storlek och utseende

Det här är en storvuxen ciklid. I sin naturliga livsmiljö blir honorna cirka 15 cm och hanarna runt 25 cm, men i akvarium med riklig tillgång till föda kan de bli betydligt större – upp till 35–40 centimeter. Kroppen är hög och kraftigt byggd. Äldre hanar utvecklar den karaktäristiska pannpuckeln, men puckeln är generellt mindre framträdande hos Cyphotilapia gibberosa än hos Cyphotilapia frontosa och når sällan fram till spetsen av munnen. Munnen är också proportionellt smalare jämfört med Cyphotilapia frontosa.

Färgsättningen består av vita eller blå vertikala band mot en mörkare botten. Den blå tonen är ofta betydligt mer intensiv än hos Cyphotilapia frontosa, särskilt hos varianter från Demokratiska republiken Kongo (”Blå Zaire”). Detta är också de mest eftertraktade varianterna inom akvariehobbyn.

Det sägs ofta att man kan skilja arterna åt genom att räkna antalet band. Men det stämmer bara för Cyphotilapia frontosa från typlokalen Kigoma som har 7 band – 6 på kroppen och 1 på huvudet. Andra populationer av Cyphotilapia frontosa har precis som Cyphotilapia gibberosa 6 band – 5 på kroppen och 1 på huvudet. Dessutom har man hittat individer som inte har samma antal band på de båda kropssidorna.

Foder

I sin naturliga, mörka livsmiljö är Cyphotilapia gibberosa en nattaktiv rovfisk. Trots sin storlek är den ingen snabbsimmare, utan utnyttjar sitt lugna rörelsemönster för att överraska sovande småfisk och kräftdjur. Med åldern övergår dieten allt mer till att bestå av fisk.

I akvarium är det viktigt att erbjuda en varierad och proteinrik kost. Fryst foder som räkmix, musslor, krill och fiskbitar är utmärkt. Detta kan kompletteras med pellets av hög kvalitet, men enbart torrfoder räcker sällan för att fisken ska nå sin fulla potential.

Naturlig miljö

Arten lever i skuggorna bland klippblock och stenformationer på 20 till 50 meters djup. Här är ljuset svagt och temperaturen stabil. Ungfiskar hittas ofta på något grundare nivåer.

Akvarium

För att hålla Cyphotilapia gibberosa krävs ett stort akvarium. Även om 600 liter kan ses som ett absolut minimum för en mindre grupp, rekommenderas betydligt större akvarier för att den här arten ska komma till sin fulla rätt. Inredningen bör bestå av mörka partier och stora stenrösen som skapar grottor, men det är viktigt att lämna gott om simutrymme.

Lek

Det är en maternell munruvare. Till skillnad från många andra ciklider saknar hanarna ”äggfläckar” på analfenan. Honan lägger stora, näringsrika ägg (vanligen 10–50 stycken) som hon ruvar i munnen under en mycket lång period, ofta mellan 35 och 50 dagar.

Under ruvningstiden har honan ett unikt beteende som kallas ”buccal feeding”. Det innebär att hon kan ta in små matpartiklar i munnen som ynglen delvis kan tillgodogöra sig medan de fortfarande är i säkert förvar i munhålan. Ynglen är relativt stora när de väl släpps ut. Trots att arten är lugn kan hanar bli aggressiva mot honor i för små akvarier, så gott om gömställen är ett måste.

Allmänt

När Cyphotilapia gibberosa väl är acklimatiserad är det en robust fisk som kan leva mycket länge i akvarium, ofta över 20 år. Dess lugna temperament och intensiva blå färger gör den till en eftertraktad och populär art inom akvariehobbyn.

Valet av sällskap är viktigt eftersom det är en lugn ciklid som lätt stressas av hetsiga arter. Undvik därför att hålla dem med arter som Tropheus och Simochromis eftersom dessa arter är för aggressiva vid matning och deras ”nafsande” kan skada de långa fenorna. Dessutom krockar deras kostbehov. Bättre sällskap är andra lugna rovfiskar som Altolamprologus, Lepidiolamprologus eller stora Neolamprologus. Alltför små fiskar är inte heller bra sällskap eftersom de kommer att uppfattas som föda.

Har du tillräckligt med utrymme ska du testa dessa ciklider! Det är mycket trevliga fiskar som blir som riktiga husdjur. De blir oftast mycket tama och deras envishet ger ett intryck av att det är kloka fiskar.