Ciklider.se


Ciklider
Aulonocara koningsi
Cyphotilapia frontosa
Den stora blå
Fossorochromis rostratus
Grann som en palettciklid

Guide till viktoriaciklider
Hur du får ut snäckskalslekare ur snäckskalen
Hur jag får mina Tropheus att leka
Import av Tropheus
Mysteriet med juvelernas juvel

Nimbochromis - första mötet med rovmalawi
Nimbochromis linni
Nimbochromis venustus
Odjur och godbitar - Lamprologus congoensis
Odlingserfarenheter av Xenotilapia papilio

Skitciklid - eller Afrikas röda guld?
Tre är en för mycket - Tropheus brichardi
Tropheops sp. "chilumba"
Varför är malawiyngel gula?


Andra fiskar
Brycinus longipinnis


Teknik och inredning
Akvarieprojekt 310 liter - AquaTerra
AquaTerra Canyon Rock
Back to Nature moduler
Back to Nature Rocky
Back to Nature Slimline

Bekväma vattenbyten
Borra för enkel ytavrinning
Digital termometer
DIY moduler
Filterkammare

Fötter till akvarieställning
Inredningstips
Storm i ett vattenglas
Ställningsbygge


Foder
"Aufwuchs"-utfodraren
Tillverka din egen räkmix


Besök och resor
Akvariet vid Malmö museer
Besök hos en Tropheus-odlare

Ciklidstämman 2007
Ciklidstämman 2008
Ciklidstämman 2009

En tysklandsresa 2006
Gigantiska rovfiskar och snygga zebror

Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 1
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 2
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 3
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 4
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 5


Foto
Ciklidfotografering
Fotoskola del 1 - Exponering
Fotoskola del 2 - Bländare och slutartid
Fotoskola del 3 - Brännvidd och perspektiv
Fototävlingen 2007
Fototävlingen 2008


Vetenskapligt
Artbildning hos Tanganyikasjöns ciklider
Världens mest framgångsrika ryggradsdjur


Övrigt
Skräckblandad förtjusning
Varför är du akvarist?


Recensioner - Böcker
A Guide To The Fishes of Lake Malaŵi National Park
A Guide To The Tanzanian Cichlids of Lake Malawi
Aqualex-catalog Malawisjöns ciklider
Back to nature - Malawi
Back to nature - Malawi 2:a utg.

Back to nature - Tanganyika
Back to nature - Tanganyika 2:a utg.
Biotopakvariet
The Cichlid fishes of Western Africa
Cichlids Yearbook vol. 1

Cikildårsboken vol. 2
Cikildårsboken vol. 3
Cikildårsboken vol. 4
Ciklider från hela världen
Ciklider från Tanganyikasjön

Drömciklider
The endemic cichlids from Madagascar
Lake Malawi Cichlids from Tanzania
Malawiciklider i sin naturliga miljö 3:e utgåvan
Mot Afrikas hjärta

Nyasa-cichlider
Tanganyika Africa´s Inland Sea
Tanganyika cichlids in their natural habitat
Tanganyikaciklidernas hemligheter
Tanganyikasjöns snäckskalslekande ciklider


Recensioner - CD-skivor


Inga än


Sotera artiklar
Sortera efter författare

 

 

 

Cyphotilapia frontosa
Av: Jonas Vannar

Boulenger beskrev 1906 denna fisk, som är endemisk i Tanganyikasjön, under namnet Paratilapia frontosa. Släktnamnet ändrades 1920 av Regan till Cyphotilapia. Cypho (grekiska) betyder "puckel" eller "knöl". Tilapia betyder fisk på det språk som talas i området kring Lake Ngami i Afrika. Frontosa (latin) betyder "med stor panna".

Cyphotilapia frontosa är den enda arten i släktet, men det har föreslagits att de två kända formerna (6- respektive 7-bandad) är två olika, men närbesläktade arter. Flera olika lokala former är också kända.

Den sexbandade varianten, som är den som oftast hålls i akvarier, kommer från Burundikusten. Den har fem band på kroppen och ett på huvudet.

Den sjubandade varianten från Kigoma har sex band på kroppen, en svart ögonfläck, och en gulaktig skiftning mot ryggen.
Varianten från Zambia har sex band på kroppen och en bred strimma över näsborren.

Det finns även en fjärde variant som man har funnit vid Tembwe i Demokratiska Republiken Kongo. Den liknar den sexbandade, men banden går inte hela vägen ner till buken.

Den femte och sista varianten (än så länge) har man hittat vid Kilipi, Tanzania. Ad Konings beskriver den som en korsning mellan Kigoma- och Zambiavarianterna. Dess kännetecken är svarta gällock och "nässtrimma".

Biotop
Arten lever i den så kallade klippzonen på mellan 10 och 70 meter. Ungfiskar finner man på grundare vatten. De lever i stora grupper (att kalla det stim vore felaktigt, eftersom varje individ rör sig oberoende från varandra) i klippiga och steniga miljöer.
Ofta på platser där klipporna är staplade på varandra i ett komplicerat nät av grottor och skrevor. Biomattan på klipporna är så gott som fri från sediment. Övriga arter i denna biotop är bland annat Tropheus moorii, Neolamprologus brichardi och åtskilliga arter ur släktet Petrochromis.

Cyphotilapia frontosa
Foto © Michael Persson
En Cyphotilapia frontosa med stor puckel är med största sannolikhet en hane.

Storlek och utseende
Hannar blir upp till 35-40 centimeter i naturen, honorna mindre. Kroppen är hög och ganska sammanpressad. Bägge könen, speciellt hanarna, har en puckel på huvudet. Denna puckel, som består av ryggmuskler, växer sig allt större ju äldre fisken blir.
Puckeln är mindre uttalad hos honorna och kan därför ha betydelse som sexuell igenkänningssignal. En fisk med stor puckel är med största sannolikhet en hane, men för att med säkerhet bestämma könet måste könsöppningen studeras. Hanarna har även vanligtvis mera utdragna rygg-, anal- och bukfenor. Odlade hannar är oftast större än honorna från samma kull. Det beror huvudsakligen på att kontinuerlig odling gör att honorna måste använda energi till ägg och ungar istället för till tillväxt. Unga hanar tenderar att vara något större än unga honor, men det är inte alltid lätt att se.
De 5 eller 6 breda lodräta svarta/djupblå banden kontrasterar mot en ljus i det närmaste vit grundfärg. Det främsta bandet löper genom ögat. Fenorna är blåaktiga med stor individuell variation. Hos en del varianter kan man ana lite gult eller rött i ryggfenan. Hos en variant, där ett svart tvärband passerar genom puckeln, är bandet uppbrutet så det ser schackmönstrat ut.

Beteende i naturen och i akvariet
C. frontosa är inte en förföljelsejägare, den är alldeles för långsam. Inte heller är den en bakhållsjägare eftersom den är en av de mest iögonfallande fiskarna i sin omgivning. Det har framlagts teorier, baserade på akvarieobservationer och genom observationer i sjön, att C. frontosa är som mest aktiv i skymning och mörker. Detta stämmer väl in med det faktum att dess huvudföda, arterna ur släktet Cyprichromis som dagtid simmar i stora stim på grundare vatten än C. frontosa, vandrar nedåt vid skymningen. Troligen tar frontosorna dem vid soluppgången eller på natten medan de fortfarande är sömniga.
Att C. frontosa skulle leva på as är föga troligt eftersom döda fiskar är mycket ovanliga i de övre 60 metrarna i klippzonen. Undersökningar av maginnehållet hos fiskar i sjön tyder också på att C. frontosa (speciellt ungfiskar) även äter musslor och kräftdjur.
C. frontosa betraktas av de infödda som en god matfisk och fångas i stort antal med krok och lina av traktens fiskare. Eftersom de lever så djupt och är så pass stora är de svåra att fånga levande i stora mängder. De få fiskar som fångas måste därför genomgå en långsam dekompressionsprocess innan de kan tas upp till ytan.
Arten är som tidigare har nämnts en rovfisk, men den rör oftast inte andra fiskar i akvarium. I akvarium äter den sävligt och föredrar räkmix, räkor, musslor, daggmask eller frusen fisk. Till skillnad från andra extremt stormunnade matvrak (jag tänker på Oscar) så har inte bara C. frontosa en stor mun, den verkar också ha ett enormt svalg! Ger man en frontosa en stor bit räkmix försvinner det ner i magen så snart den har fått in maten i munnen. Även om de i naturen troligen mest äter i skymningen, kan de matas när som helst i ett akvarium.
C. frontosa är ett lite skyggt och tillbakadraget djur, så man måste vara uppmärksam på att ungdjur och honor verkligen får nog med mat i ett sällskapsakvarium med mera framfusiga fiskar.

Cyphotilapia frontosa, Mpimbwe
Foto © Frank Nørby
Cyphotilapia frontosa, Mpimbwe.

Lek och yngel
Territoriellt beteende hos Cyphotilapia frontosa har inte observerats i sjön. Leken sker där det passar. I akvarium sker leken på olika ställen från gång till gång. Honan lägger dock alla sina ägg på ett och samma ställe vid varje enskild lek.
Lekplatsen är oftast en liten fördjupning i sanden mellan några stenar. Något egentligt förspel förekommer inte, eller endast i liten utsträckning. Hannen börjar röra sig över lekplatsen och släpper sin sperma i gropen, sedan drar sig hanen tillbaka. Då kommer honan och lägger ett ägg i taget i gropen. Efter varje lagt ägg backar honan och tar upp ägget i munnen. Några ägg läggs på detta sätt innan hannen kommer och släpper sin sperma i gropen.
Honan kan hålla på och lägga ägg och plocka upp dem i flera minuter efter att hannen har varit vid gropen och fyllt på, mjölken verkar vara kapabel att befrukta ägg i flera minuter. Antalet ägg vid en lek är mellan 50-100 och de är 6-7 millimeter stora.
Under tiden som honan lägger och plockar upp äggen i munnen försvarar hannen området. Hanen patrullerar runt området ganska lugnt, vilketverkar räcka för att de andra akvarieinnevånarna skall hålla sig undan - speciellt de andra frontosorna. Eventuella inkräktare jagas undan med en snabb attack.
När alla ägg är lagda söker sig honan bort från och i skydd för sin partner (ruvande honor kan lämnas kvar med gruppen). Rommen kläcks efter 3-4 dagar, vilket tydligt kan ses på honans strupsäck som minskar betydligt i omfång. Ynglen stannar i honans mun i ytterligare 4-4,5 veckor.
När ynglen släpps ut är de 7-10 millimeter långa och kullarna varierar från 2-3 stycken hos en liten hona, upp mot 20 för en större. I naturen överges ynglen omedelbart efter utspottandet, som sker på så djupt vatten som 50 meter. Ynglen söker skydd i klippor och skrevor. Ungarna äter nykläckt Artemia och söndersmulat flingfoder med god aptit så fort de har släppts ut. De växer ganska snabbt i början om de får bra mat och regelbundna vattenbyten.

Fakta
Vetenskapligt namn: Cyphotilapia frontosa
Tidigare vetenskapliga namn: Paratilapia frontosa, Pelmatochromis frontosus, Cyphotilapia frontosus. m.fl.
Handelsnamn: Frontosa
Utbredning:Förekommer i ett flertal varianter runt hela Tanganyikasjön.
Temperatur: 23 - 26°C
pH: 7.5 - 9.0
Längd: Upp till 40 centimeter
Akvariestorlek: 200 centimeter och 500 liter.
Lekbeteende: Munruvare.
Föda: Lever huvudsakligen av småfisk och ryggradslösa djur.

Akvriet
Akvariet bör vara stort eftersom det här är en storvuxen fisk. Akvariet inreds med mycket sten som bildar grottor. Honorna behöver i regel inget skydd, men hanen måste ha en tillräckligt stor grotta som den kan dra sig tillbaka till. Stenarna måste vara ordentligt förankrade eftersom fiskarna gräver en hel del. Växter måste planteras så att de inte kan grävas upp.
Som vanligt för tanganyikaciklider bör vattnet vara hårt till mycket hårt och alkaliskt (pH 7,8-9,5). Temperaturen skall ligga mellan 24-26°C. 25% av vattnet bör bytas varje vecka.
I akvarier större än 750 liter kan C. frontosa hållas i grupper på 10 individer eller fler. En sådan grupp kan t.om. innehålla flera hanar. I mindre akvarier hålls C. frontosa bäst i grupper med en hane och två eller fler honor.
Den är tämligen fredlig gentemot andra fiskar. Två hanar i samma storlek hotar gärna varandra, men utan att någon av dem kommer till skada. Oftast ger den mindre hanen sig snabbt och simmar undan istället för att slåss.
Försök köpa yngel från flera olika ställen för att undvika inavel som ger sämre avkomma. Man skall dock inte korsa de olika varianterna utan göra allt för att hålla stammarna rena.

Referens
Ad Konings, Ciklidboken sidan 64, 85-86.6
Konings och Horst Walter Dieckhoff, Tanganyikasjöns hemligheter, sidorna 43, 64-65, 90-91.
Margaret Fish - John Fergusson, Artikel i Ciklidbladet 7/91.

Diskutera artikeln


Copyright © Michael Persson 1997-2015. All rights reserved.