Ciklider.se


Ciklider
Aulonocara koningsi
Cyphotilapia frontosa
Den stora blå
Fossorochromis rostratus
Grann som en palettciklid

Guide till viktoriaciklider
Hur du får ut snäckskalslekare ur snäckskalen
Hur jag får mina Tropheus att leka
Import av Tropheus
Mysteriet med juvelernas juvel

Nimbochromis - första mötet med rovmalawi
Nimbochromis linni
Nimbochromis venustus
Odjur och godbitar - Lamprologus congoensis
Odlingserfarenheter av Xenotilapia papilio

Skitciklid - eller Afrikas röda guld?
Tre är en för mycket - Tropheus brichardi
Tropheops sp. "chilumba"
Varför är malawiyngel gula?


Andra fiskar
Brycinus longipinnis


Teknik och inredning
Akvarieprojekt 310 liter - AquaTerra
AquaTerra Canyon Rock
Back to Nature moduler
Back to Nature Rocky
Back to Nature Slimline

Bekväma vattenbyten
Borra för enkel ytavrinning
Digital termometer
DIY moduler
Filterkammare

Fötter till akvarieställning
Inredningstips
Storm i ett vattenglas
Ställningsbygge


Foder
"Aufwuchs"-utfodraren
Tillverka din egen räkmix


Besök och resor
Akvariet vid Malmö museer
Besök hos en Tropheus-odlare

Ciklidstämman 2007
Ciklidstämman 2008
Ciklidstämman 2009

En tysklandsresa 2006
Gigantiska rovfiskar och snygga zebror

Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 1
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 2
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 3
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 4
Ndifuni kupita ku Malaŵi - del 5


Foto
Ciklidfotografering
Fotoskola del 1 - Exponering
Fotoskola del 2 - Bländare och slutartid
Fotoskola del 3 - Brännvidd och perspektiv
Fototävlingen 2007
Fototävlingen 2008


Vetenskapligt
Artbildning hos Tanganyikasjöns ciklider
Världens mest framgångsrika ryggradsdjur


Övrigt
Skräckblandad förtjusning
Varför är du akvarist?


Recensioner - Böcker
A Guide To The Fishes of Lake Malaŵi National Park
A Guide To The Tanzanian Cichlids of Lake Malawi
Aqualex-catalog Malawisjöns ciklider
Back to nature - Malawi
Back to nature - Malawi 2:a utg.

Back to nature - Tanganyika
Back to nature - Tanganyika 2:a utg.
Biotopakvariet
The Cichlid fishes of Western Africa
Cichlids Yearbook vol. 1

Cikildårsboken vol. 2
Cikildårsboken vol. 3
Cikildårsboken vol. 4
Ciklider från hela världen
Ciklider från Tanganyikasjön

Drömciklider
The endemic cichlids from Madagascar
Lake Malawi Cichlids from Tanzania
Malawiciklider i sin naturliga miljö 3:e utgåvan
Mot Afrikas hjärta

Nyasa-cichlider
Tanganyika Africa´s Inland Sea
Tanganyika cichlids in their natural habitat
Tanganyikaciklidernas hemligheter
Tanganyikasjöns snäckskalslekande ciklider


Recensioner - CD-skivor


Inga än


Sotera artiklar
Sortera efter författare

 

 

 

Att fotografera med systemkamera
Del 1 - Exponering
Av: Janne Arleklint

Att exponera en bild korrekt, innebär att se till att rätt mängd ljus når filmen eller sensorn. I fortsättningen kommer jag bara att tala om sensorn, även om samma sak, i de allra flesta fall, gäller även för film.
Om för lite ljus når sensorn kommer bilden att bli för mörk och sägs då vara underexponerad. Om alltför mycket ljus når sensorn kommer bilden, eller delar i bilden att bli för ljusa. Bilden sägs då vara överexponerad.

ISO
Sensorn kan göras olika känslig för ljus genom att ändra kamerans ISO-inställning. Ju högre ISO-tal du väljer, desto känsligare blir sensorn för ljus. Det innebär att en kamera inställd på ISO 400 behöver mindre ljus för att en bild skall bli rätt exponerad än en kamera inställd på ISO 100. Kameran inställd på ISO 400 behöver 4 gånger mindre ljus.
Att exponera bilden kan vi nu jämföra med att tappa upp vatten i en hink. Storleken på hinken motsvarar inställt ISO-tal. Ett högt ISO-tal motsvarar en liten hink, medans ett mindre ISO-tal motsvarar en större hink, som ju behöver mer vatten (ljus) för att fyllas upp helt.

Bländare och slutartid
När vi skall fylla hinken använder vi en slang. Vi kan då välja grovlek på slangen. Med en grov slang rinner mycket vatten per tidsenhet och vi behöver därför inte vänta så länge tills hinken är full. Med en tunnare slang kommer vi att få vänta längre innan hinken fyllts. Båda sätten fungerar. Det enda viktiga för att få en korrekt exponerad bild är att hinken fylls.
Slutartiden är den tid som kamerans slutare är öppen. Alltså den tid som kameran släpper in ljus till sensorn. Det motsvarar den tid som vi står och fyller upp vår hink.

Slutartider som du kan välja på din kamera kan t.ex vara:
1000 - 500 - 250 - 125 - 60 - 30 - 15 - 8 - 4 - 2 - 1" - 2" - 4" - 8" - 15" - 30". Dessa värden motsvarar 1/1000 sek till 30 sek. Detta är de så kallade hela tidsstegen. För vare helt tidssteg dubbleras tiden som slutaren är öppen så att dubbelt så mycket ljus kommer in till sensorn. Troligen ger din kamera dig också möjlighet att ställa in värden mellan dess hela steg. De kallas då halva eller tredjedels tidssteg.

Exponering
Grafik © Janne Arleklint

Plus-värden anger att vi överexponerat med ett antal steg. Hinken spiller över, bilden blir för ljus.

Minus-värden anger att vi underexponerat med ett antal steg. Hinken fylls inte upp, bilden blir för mörk.

Att mäta ljuset
Allt som sagts ovan gäller under specifika ljusförhållanden. När vi fotograferar gör vi detta i olika ljusförhållanden. Kameran måste då få veta hur ljust ditt motiv är för att kunna välja en lämplig exponering. Mitt på dagen utomhus kanske f16 och 1/100 ger rätt exponering, men det skulle inte räcka i en inomhusmiljö.
I grunden finns det två sätt att mäta ljuset. Man kan mäta infallande ljus eller reflekterat ljus. Att mäta infallande ljus innebär att man använder en lös ljusmätare och mäter direkt mot den ljuskälla som belyser ditt motiv. Den metoden kan t.ex användas för att mäta ljuset från studioblixtar, men kan användas även ute i naturen. Kamerans egen ljusmätare mäter alltid reflekterat ljus. Den mäter alltså det ljus som når objektivet efter att ha reflekterats på ditt motiv.

Reflekterat eller infallande ljus
Grafik © Janne Arleklint
Reflekterat och infallande ljus.

Kamerans ljusmätare är kalibrerad för 18% grått, vilket är en mellangrå ton. Det innebär att den är gjord så att den mäter ljuset rätt om den får mäta på något (oavsett färg) som har en ljushet motsvarande 18% grått. Man kan också uttrycka det så att den del av motivet som du väljer att mäta ljuset på kommer få en ljushet motsvarande 18% grått. Det är alltså nödvändigt att du försöker hitta något i ditt motiv som är mellangrått fär att exponeringen skall bli rätt.

Kameran kan luras
Om ditt motiv är väldigt ljust, t.ex ett snölandskap kommer kamerans ljusmätare att bli lurad eftersom motivet inte är 18% grått. Om du låter kameran mäta ljuset från snön och exponera därefter kommer snön bli grå. Du måste då kompensera upp exponeringen 1-2 steg.
Om du på motsvarande sätt mäter något som är väldigt mörkt, t.ex. ett lavalandskap kommer kameran också att bli lurad. För att inte lavan skall bli blekgrå måste du kompensera ner exponeringen 1-2 steg.
Ett sätt att lösa problemet är att skaffa ett s.k. gråkort. En pappskiva som är precis 18% grå. Den kan du använda för att mäta ljuset mot vad du än skall fotografera. Ett enklare sätt är att mäts ljuset i din egen handflata, vilken motsvarar ungefär 18% grått.

Bildexempel
Din kamera har antagligen ett antal olika val när det gäller ljusmätning. Dessa val avgör var i bilden kameran mäter ljuset.

Spot-mätning innebär att kameran mäter ljuset på en liten punkt i motivet. Ofta på den punkt du valt att använda för fokusering.

Centrumvägd mätning innebär att kameran mäter ljuset över hela bilden, men tar störst hänsyn till bildens centrum

Flerfälts-mätning eller Matrix-mätning innebär att kameran delar in bilden i ett antal fält och bestämmer exponeringen utifrån en mängd information från alla delar i bilden. Moderna kameror är väldigt bra på denna typ av ljusmätning.

Bildexempel
I följande tre bilder har jag valt att använda spotmätningen på olika delar i bilden för att visa att kamerans ljusmätare är kalibrerad för 18% grått.
Om du på motsvarande sätt mäter något som är väldigt mörkt, t.ex. ett lavalandskap kommer kameran också att bli lurad. För att inte lavan skall bli blekgrå måste du kompensera ner exponeringen 1-2 steg.

Ljuset mätt mot ett vitt papper
Foto © Janne Arleklint
I bild ett har jag mätt ljuset på ett vitt papper. Kameran tror att papperet skall vara 18% grått och kameran exponerar så att det blir det.
Ljuset mätt mot orange
Foto © Janne Arleklint
I bild två har jag mätt på den orange biljetten som har en ljushet ungefär motsvarande 18% grå och bilden blir bättre exponerad.
Ljuset mätt mot svart
Foto © Janne Arleklint
I bild tre har jag mätt ljuset på den svarta stållinjalen, som då görs 18%grå till följd att bilden överexponeras.

Programval
Din kamera har troligen fyra olika inställningar som avgör hur kameran använder informationen från ljusmätningen.

P - programläge
I detta läge tar sig kameran frihet att välja både bländare och slutare. Fördelen med det är att det går väldigt snabbt att fotografera. Detta läge kan ge dig möjlighet att hinna få välexponerade bilder i snabba situationer.

A eller Av - bländarförval
I detta läget är det din uppgift att välja en bländare. Kameran kommer att välja en slutartid som ger en riktig exponering utifrån ljusmätningen

S ellerTv - tidsförval
I detta läget är det din uppgift att välja en exponeringstid. Kameran kommer att välja en bländare som ger en riktig exponering utifrån ljusmätningen.

M - manuellt läge
I detta läget är det din egen uppgift att välja såväl bländare som slutare. Till din hjälp har du en exponeringsskala i kamerans sökare som indikerar när exponeringen ligger rätt enligt ljusmätningen.

Histogram
På digitala systemkameror finns möjligheten att granska exponeringen av en bild med hjälp av ett histogram. Histogrammet är en kurva som visar hur pixlarna i bilden är fördelade över olika toner från helt svart till helt vitt. I en mörk bild kommer kurvad att ha pixlarna koncentrerade till vänsta delen av histogrammet, medans en ljus bild har pixlarna placerade till höger.

Histogram
Grafik © Janne Arleklint
Det är önskvärt att histogrammet inte slår i väggarna till höger eller till vänster eftersom det innebär att delar i bilden är så kritvita, eller så becksvarta att det inte finns någon bildinformation kvar. Sådana delar saknar teckning. Ljusa delar har "frätt ut" eller mörka delar har "beckat igen".

Några råd
Välj ett så lågt ISO-tal som möjligt. Bara i mörka situationer där exponeringstiderna blir för långa, och du inte kan använda stativ behöver du gå upp i ISO-tal. Ett högt ISO ger ett ökat brus i bilderna. Det är inte heller så att man alltid vill fokusera på något som befinner sig i mitten av sökaren och när hela sökaren upptas av ett objekt som är ca fyra centimeter så gäller det att vara exakt. Kör manuellt för man ska inte hålla på så mycket med skärpan i alla fall, jag kommer till det senare.

Prova att använda din kameras matrixmätning. Ofta fungerar det väldigt bra. Om du inte blir nöjd kan du kompensera upp eller ner exponeringen, alternativt prova någon annan mätmetod.

Om du använder centumvägd mätning eller spotmätning kan du mäta på den del av ditt motiv som du bedömmer vara 18% grå och sedan låsa mätningen med ett exponeringslås som de flesta kameror har. Därefter kan du komponera din bild utan att ljusmätningen påverkas.

Diskutera artikeln


Copyright © Michael Persson 1997-2015. All rights reserved.